Kontakta oss:
+46 33 23 79 00
Våra säljare hjälper dig med order och teknisk support. Öppettiderna är kl. 07.00-16.00.

Hörselskador

Det moderna samhället har skapat en miljö, där örat är det sinnesorgan som oftast och lättast skadas. Många av de ljud och buller som förekommer i dagens industrisamhälle är örat inte konstruerat för att kunna utstå eller utestänga. Örat kan därför skadas allvarligt av kraftigt och återkommande buller.

Så påverkas du av buller

 

Människan har fem sinnen; synen, hörseln, smaken, lukten och känseln. Det sinne som sätts på första plats är synen. Den är viktig för att vi ska kunna klara vår utbildning och vårt arbete.

Efter synen brukar hörseln sättas som det näst viktigaste sinnet. Det är med talet och hörseln som vi kommunicerar med varandra. Hörseln är också vår känsligaste och viktigaste varningsmekanism. Den tar emot intryck från alla håll och är öppen för impulser i såväl vaket tillstånd som under sömn.

Hörselskadan kan leda till att den skadade blir helt eller delvis isolerad från sin omgivning. En sådan hörselskada går aldrig att reparera. Förr i tiden ansågs en bullrande maskin vara en symbol för styrka, makt och välstånd. Man vande sig vid oljudet, dvs man accepterade det eftersom den bullrande maskinen betydde inkomst och existens. Att den bullerutsatte blev lomhörd eller nära nog döv ansågs höra till yrket. Idag behöver vi inte nöja oss med denna förklaring. Det finns möjligheter att minska eller utestänga bullret, både på våra arbetsplatser och i vardagslivet. Det gäller bara att göra människorna medvetna om farorna och möjligheterna, så att man kan bekämpa bullret. Buller anses av många experter och forskare som ett av våra största miljöproblem.

Man brukar tala om tre typer av påverkan i samband med buller:

 

 

Psykisk

 

Den psykiska påverkan består av irritation på grund av kontinuerligt eller upprepat buller. Vid en sådan störning behöver inte intensiteten vara stor, speciellt inte i samband med avkoppling och sömn. Då räcker det med en droppande kran eller dovt bullrande trafik. Irriterande buller på arbetsplatsen sätter ner arbetskapaciteten och prestationsförmågan. Generellt gäller att irritationen stiger med ljudets styrka och att buller, som innehåller distinkta, högfrekventa toner, är särskilt störande.

 

Maskerande

 

När bullret är maskerande innebär det att det hindrar örat från att uppfatta andra ljud, exempelvis samtal och varningssignaler. Det maskerande bullret kan därför öka olycksfallsrisken på arbetsplatsen.

 

Fysisk

 

Fysiskt påverkas vi av buller främst genom att innerörat skadas, antingen akut vid ett mycket intensivt buller t.ex. ett gevärsskott, eller successivt vid kontinuerlig exponering av industribuller. Annan bullerpåverkan av fysisk natur kan vara förhöjning av blodtryck, förändrad andningsrytm och förändrad magsyreproduktion. Blodcirkulation, sömn och matsmältning försämras. Detta kan leda till huvudvärk, illamående, spänning i musklerna, samt allmän psykisk och fysisk trötthet vilket i sin tur kan medföra bristande uppmärksamhet.

När örat belastas med för starka ljud kan de ljudkänsliga hårcellerna i innerörat drabbas av skador. Ju starkare ljudet är desto kortare tid behövs för att en skada ska uppstå.

När man blir utsatt för kraftiga ljud kan man uppleva en känsla av att det slagit lock för öronen, att man hör sämre och att det uppstår susningar eller ringningar i öronen. I de flesta fall återhämtar sig örat efter en tid – skadan var bara tillfällig men visar ändå att man har utsatts för mer buller än vad örat tål. Detta är en tydlig varningssignal som skall tas på största allvar.

Upprepad exponering för kraftigt buller kan leda till att örat så småningom inte längre förmår återhämta sig. Man har då fått en bestående hörselskada som inte kan botas. Man löper också stor risk att susningarna eller ringningarna i örat blir permanenta. Det är framförallt örats förmåga att ta in de högre frekvenserna, diskantljuden, som riskerar att skadas om man utsätts för alltför starka ljudtryck.

Även en relativt måttlig hörselnedsättning kan vara till besvär eftersom den ofta medför svårigheter att uppfatta samtal. Detta märker man särskilt om man befinner sig i större sällskap och man störs av att flera personer talar samtidigt eller att bakgrundsbuller förekommer. Ofta upptäcker man inte själv en annalkande hörselskada förrän i ett sent stadium, beroende på att man gradvis vänjer sig vid försämringen. I viss utsträckning kompenserar hjärnan för den nedsatta hörseln genom att använda andra sinnen, exempelvis genom att läsa på läpparna på den som pratar. Detta bidrar också till fördröjd upptäckt av hörselskada.

En hörselnedsättning är i de allra flesta fall en permanent skada som bara bristfälligt kan kompenseras med tekniska hjälpmedel som exempelvis en hörapparat.

Tinnitus

 

Tinnitus innebär att man upplever ljud utan att det finns något verkligt ljud. Det kan till exempel upplevas som susningar, ringningar och entoniga ljud i huvudet. Tinnitus förekommer ofta som ett inslag i en bullerskada men uppträder också i samband med hörselskador som har annan orsak. Tinnitus kan också förekomma utan att man i övrigt kan påvisa någon mätbar hörselnedsättning. När vi talar om tinnitus som ett problem menar vi bestående tinnitus som stör individen. Tinnitus förekommer i varierande grad hos ca 10-15% av befolkningen. Svår tinnitus förekommer hos ca 3-5%.

Exakt vad som orsakar tinnitus vet man inte. En teori är att det beror på att hörselcellerna blivit så skadade att de skickar ut falska signaler till hjärnan. Signaler som hjärnan uppfattar som ljud. Man kan säga att hörselcellerna har blivit ”chockade” av buller och låst sig i ett läge där de skickar ut signaler fast det inte finns något ljud i omgivningen.

Tinnitus är i de flesta fall ett tillfälligt problem, men kan för en del personer bli bestående, jämförbart med kronisk smärta och då är det viktigt att söka hjälp.  Dessutom blir tinnitus värre när man är stressad, trött och deprimerad. Tinnitusljudet kan inte medicineras eller opereras bort, men det finns behandling som ger lindring och stöd.

 

Ljudöverkänslighet

 

En annan form av hörselskada som kan uppstå är överkänslighet för ljud, vilket innebär att ljud av ganska måttlig styrka upplevs som obehagligt starka. Ofta men inte alltid förekommer det i samband med tinnitus.

Ljudförvrängning

 

Ytterligare en form av skada är att ljuden förvrängs. Även när ljuden är tydligt hörbara hörs de med sämre kvalitet på grund av skadan i örat. Dubbelhörande är en form av förvrängd hörselupplevelse. Den kan yttra sig som att en ren ton uppfattas som två toner i kombinationer som kan vara mycket disharmoniska eller att en och samma ton upplevs ha olika tonhöjd i vänster respektive höger öra. Detta kan vara mycket besvärande till exempel när man lyssnar på musik.

En vanlig och helt felaktig uppfattning är att man vänjer sig vid buller. En positiv attityd till buller gör att en del fysiska reaktioner i kroppen reduceras, men bullrets negativa inverkan på hörselorganet kan man inte komma ifrån; det blir en uttröttning och förlamning av vissa hårceller. Att man inte påverkas av ett buller som man vant sig vid, beror på att man har fått en hörselnedsättning för de frekvenser, där bullret är som starkast. Den som vant sig vid en viss typ av buller kan alltså vara okänslig för alla de frekvenser som ingår i just det bullret.

Som tidigare nämnts uppstår ljudet när en tryckvåg påverkar trumhinnan och snäckan i innerörat. Membranet i snäckan vibrerar och påverkar sinneshåren, som böjs för just den frekvens som svarar mot tryckvågens. Om samma hårceller retas kraftigt under en viss tid, rubbas ämnesomsättningen och sinnescellerna sätts tillfälligt ur funktion. Man blir lomhörd. Får cellerna vila ut i lugn och ro efter en inte alltför kraftig och långvarig påfrestning kan de återhämta sig och fungera igen. Om påfrestningen upprepas dag efter dag, kan hårcellerna inte normaliseras mellan varven. Cellens blodförsörjning och ämnesomsättning har förändrats på ett sådant sätt att den inte längre kan fungera.

Det otäcka med hörselskador är att de till en början inte märks. De höga frekvenserna som ligger ovanför talområdet drabbas först. Man hör inte längre fågelkvitter och syrsors sång. Till slut drabbas även talområdet.

Inom talområdet är det konsonanterna som försvinner först och därefter vokalerna. Effekten kan då komma överraskande snabbt och förödande. Bullerskador medför ofta generering av nervimpulser, vilket uppfattas som pip eller susningar bestående av rena toner eller tonkomplex inom ett bestämt frekvensområde, dvs man upplever hörselförnimmelser utan stimulans. Detta fenomen kan medföra väl så stora psykiska påfrestningar som själva hörselskadan. Det går att anpassa sig till buller, men förr eller senare måste man betala det höga priset för anpassningen.

En hörselskada går aldrig att bota.